För några veckor sen dök det upp en kattunge på mor o fars gård, den sprang och gömde sig när man kom nära o var så liten så liten!Efter några dagar så sprang den in hemma hos dem efter deras katt Majblom ( ja ni har rätt! L döpte den katten när han var 3 år, naturligtvis - varför skulle den heta så annars?!).
Den kastade sig på matskålen o glufsade, jamade o klängde på min mamma. Den stackaren var svältfödd på mat o kärlek!
Ingen i området kändes vid kattungen så en annons i tidningen sattes in, men nope - ingen ringde o ingen efterlyser sin bortsprungna kattunge heller.
Om det nu är så att nån bara har dumpat det lilla knytet, den kan precis bara ha hunnit lämna sin mamma så liten vara den, så må den elaka människan drunkna i en kobajstunna - allra minst det!!!
Men om det är så att nån har haft otur, att den smitit eller blivit född ute, så ska dom veta att katten nu har det jättebra, den är verkligen smart för den valde helt rätt hus att springa in i!
Mimmi (mamma var snabb att döpa henne innan L kom!) är en riktig liten pärla, kelig o go, så enligt min åsikt så var det vi som hade turen på vår sida!!!
Mjauisar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar